Bohuslän

Skrevs den av

Landskapsdjur: Knubbsäl.

Förutom att sälen finnas i Bohuslän, så finns den även söderut längs Sveriges kuster och i södra Östersjön. Sälen räknas till gruppen “öronlösa sälar” Hanarna är betydligt större än honorna. En hane väger normalt omkring 130 kg, medan honorna har en normalvikt om cirka 50 kilo.
Knubbsälen är en mycket bra simmare, den dyker ner till cirka 200 meters djup och stannar under vatten i upp till 30 minuter. Den normala tiden under vatten är dock betydligt mindre, omkring tio minuter. Man har tydligen mätt pulsen på en knubbsäl, och kommit fram till att 150 slag per minut är normalt. Men när den dyker under vatten, så kan pulsen gå ner till låga 20 slag per minut.
Åldern på en knubbsäl kan uppgå till mer än 30 år, honarna blir ofta äldre, då hannarna måste strida mot andra hannar, och därmed förlorar mycket energi. En knubbsälshanne blir sällan äldre än 25 år. Efter parningslekar blir honan dräktig i 11 månader, därefter föder de en enda unge, en kut, som väger omkring nio kilo och är redan vid födseln 85 centimeter lång. Kuten diar hos honan i omkring fem veckor, innan den måste klara sig själv.
Knubbsälen lever på fisk, som de jagar enskilt. Torsk, plattfisk och sill är deras huvudsakliga föda. Är det ett ungdjur kan de äta kräftor och blötdjur, men det övergår lite senare i livet till enbart fisk. Det handlar om hur skickliga de blir på att fånga fisk, det är betydligt enklare att fånga en kräfta eller blötdjur.


Landskapsblomma: Skogskaprifol: Kallas ibland för vildkaprifol, och trivs bäst där det är varmt. Förutom att växa ganska omfattande i Bohuslän, så finns den även i Södra Norge, och i övriga landskap på svenska västkusten.

Landskapsträd: Lind. Ädellövträd, som med stor sannolikhet kom till Sverige för omkring 7000 år sedan. Linden gillar varmt, och finns i Sverige upp till norrlandsgränsen. Träden har en vid och rundad krona och kan bli upp till 20 meter högt och skaffa sig en ansenlig ålder. Linden användes ganska ofta till snickerier, då träslaget är ganska mjukt, och därmed enkelt kan formas. Dessutom slår sig icke en lind. Förr i tiden användes lind till föda för kreatur, då trädet hamlades. En hamling innebär att man beskär trädet på sensommaren, då för att löven ska sitta kvar. De ger en bra föda till kreaturen under vintern. Detta sätt innebär att träden i sig växer långsammare, eftersom det finns mindre massa löv, som kan samla energi till trädet. Hamling är det vanligaste namnet på processen i större delen av Sverige, men i Roslagen kallas det för tullning och på Gotland kallas det för att klappa trädet.


Landskapsrätter: Enligt Sveriges kökschefers förening, så utsåg man 1999 Makrillsoppa till Bohusläns landskapsrätt. ICA utsåg Äggost som landskapets rätt.

Bohuslän

Upp mot den norska gränsen, och det som i folkmun kallas västkusten ligger det fina landskapet Bohuslän, omsjunget och beskrivet av så många. Allt från Evert Taube till Camilla Läckberg, och många däremellan. Havet är det som mest symboliserar landskapet, liksom öarna strax utanför. Landskapets kala karaktär kommer sig av att man högg ner mycket av skogen, när man upplevde blomstringsperioden av sillfisket, det handlar om 1700-talets senare hälft.
Träden användes som byggnadsmaterial för alla de små fiskelägena som växte till sig för att möta den stora efterfrågan på sillen. Man använde även skogen för bränsle för fiskeindustrin. Än idag ser man mycket kala klippor i landskapet. I början av 1900-talet återplanterade man stora delar av skogen i inlandet.
Urberget, Granit var eftertraktat och Bohuslän har förutom sillfisket haft en betydande stenindustri.

Lite historia om Bohuslän

Man vet att landskapet har varit bebott under mycket lång tid. Hensbackakulturen som är 9 – 10 000 år bakåt i tiden, Sandarnakulturen, som är kanske tusen år yngre och den cirka tvåtusen år yngre Lihultskulturen har alla tre lämningar i Bohuslän.
Går vi framåt i historien, så näms Bohuslän i Snorres Sturlasson Heimskribgla, då som att det styrdes av jarlen Hrane den Götske och man betalade skatt till svearna. Men det erövrades av Harald Hårfager och införlivades i Norge.

När Bohuslän blev svenskt



Landskapet har tillhört både Norge och Danmark innan det 1658, efter freden i Roskilde, kom i svensk ägo, därefter har landskapet tillhört Sverige.

Mera om Bohuslän:

Bohuslän - Västkustpärla
Bohuslän – Västkustpärla